Löpning en het (lång) sommar?

löpning i hetta, Malin Lundskog

Jag springer en sväng, badar (om det finns vatten att bada i) och äter en god frukost. Så ser min vanligaste morgon ut. Dag ut och dag in. Vecka efter vecka. År ut och år in...Hur kul kan det vara?

Jättekul! Om du frågar mig alltså. Oftast jättekul. Väldigt ofta något jag inte tänker på (som jag ju skrev om i Vanans makt). Synd egentligen. Jag borde uppskatta kroppen, naturen och hela alltet mer förmodligen. Men - jag är inte heller mer än människa!

Som sagt: det är jättekul! För att en löprunda är inte en löprunda sådär bara. Den är sig aldrig lik, oavsett om stegen går i samma gamla eller helt nya löparspår. Naturen ändras, dem jag möter förändras och själv är jag lätt som en hind ena dagen och tung som värsta elefantkolossen nästa, föränderlig som då. Och förändring är ju kul, det gör allt mer intressant. Och apropå intressant:
 

En intressant sak med löpning är det här med värme. Jag har fram till oktober 2016 varit jättekaxig och yvat om att jag minsann tål värme och att jag älskar att springa i värme. Och kyla, regn, sol, bleke och storm också. Anything goes, eftersom jag gillar att springa. Punkt. Men så sprang jag (även om sprang kanske är en stor överdrift vid det här tillfället) Palma Marathon i höstas och drabbades av någon slags värmeslag. Eller solsting. Visst, jag kom i mål, men under resans gång var jag inte den tuffaste tjejen i lådan. Mer om mitt äventyr i Palma kan du läsa här.

Sedan dess springer jag inte lika gärna i 30 graders värme. I alla fall inte utan att preppa med resorb. Nej, jag måste inte springa i den värmen och det är inte heller så ofta den kommer till Göteborg där jag tillbringar största delen av min tid. Jag måste inte heller dra på semester till hettan och när jag är på het semester måste jag inte springa. Men jag vill! Både semestra i värmen och springa på semestern. För att jag mår bra av det. Jag gillar det. Jag blir glad av det. Känner mig glad! Fri! Stark! 

Vätskebalans
Idag springer jag längs Adriatiska havet, i Slovenien. Det är stekande hett i solen redan klockan sju på morgonen. Så jag sväljer inte bara vatten utan blandar i min resorb och springer en kort runda. Det är lurigt med balans av både vätska och salter i värmen. Vi är olika och jag håller på att lära mig hur just jag funkar. Jag vet att det finns dem som tycker att 30 grader är rena barnleken. Men jag är jag. Och du är du! 

Hur som helst, så vill jag inte riskera att må dåligt - det är inte alls det som är avsikten med min löpning. Ingen press. Ingen stress. Aldrig någonsin. Särskilt inte när jag har semester. Jag springer ju för att jag tycker om det. Och för att hålla i det långa härliga loppet som kallas livet. Och snart är det dags för ett bad till. Och en slummer i parasoll-skuggan... Det ena förtar inte det andra som du vet - hälsa är inte bara träning och spring i benen, det är relax och härligt umgänge också. Bland annat. Men det tar vi vid annat tillfälle! 

Hur gör du - springer/tränar du när det är riktigt varmt? Anpassar du dig på något särskilt sätt? Dela gärna i kommentarerna nedan! Och följ mig på Bloglovin´

Heja dig!
Malin

PS. Jag hoppas att sommaren blir både lång och het! Då njuter vi ännu mer av höstlöpning, eller hur?!

PPS. Ljuger lite, men bara lite: jag börjar oftast min dag med att läsa något som utvecklar mig och sätta intentionen för dagen. Och med att ta en kaffe. Men det... tar vi en annan gång det också.

 

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd> <h2 id> <h3 id> <h4 id> <h5 id> <h6 id>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.